Leena växer upp i Fridhemsområdet i 70-talets Ystad och vi får följa hennes uppväxt och hennes insikt om hur olika barndomen kan se ut för olika personer. I berättelsens början ter sig livet ljust för Leena och hennes två närmaste kompisar. Mörkret lägrar sig mer och mer ju längre ner i alkoholträsket de vuxna trampar.
Det sker en otrolig vändning så väl språkligt som innehållsmässigt i romanen när Leena går på kalas hos rikemanssonen och för första gången inser vad klasskillnadär och att vissa har det bra medan andra har det dåligt hemma. Hon inser att hon inte har det bra.
Läget känns otroligt tragiskt och jag kände mig kall under hela läsningen. 2006 års Augustvinnare fängslar verkligen, så läs Svinalängorna!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Här händer inte mycket vill jag lova...
Det här med bloggande... Jag fattade inte vad det var, när det begav sig. Jag skyller på amningshjärna (inte för att jag hade någon, för hjä...
-
Bruno är nio år när hela hans värld vänds upp och ner. Hans pappa får en fin uniform, faktiskt mycket finare än många av de andra soldater...
-
To Kill a Mockingbird , Dödssynden i svensk översättning, var för mig inte på något sätt obekant, men däremot oläst. Jag har hört mycket o...
-
“Vad mullan än säger så finns det bara en synd, bara en. Och det är stöld. Alla andra synder är en variation av stöld. Förstår du?” “Nej, B...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar