Man kan diskutera mycket utifrån temat ondska i den här boken, som är någonting så ovanligt som en svensk skräckroman: vem är egentligen ond och vem är god? Allting ställs på sin spets och har en mycket mörk inramning med sexuella övergrepp mot barn och människors desperata sökande efter tvåsamhet, men som sällan får en lyckad utgång.
Oskar är 12 år och bor tillsammans med sin ensamstående mamma i Blackeberg, som är en förort till Vällingby. Han upplever att han är "ingen" - han finns inte. Han är svårt trakasserad i skolan av Johnny och hans gäng och har ingen kompis eller vuxen att anförtro sig åt. Mamman vill väl, men Oskar skyddar henne genom att inte berätta någonting.
En dag träffar han Eli och livet förändras. Eli är, som Oskar snart blir varse, en vampyr och en rätt gammal sådan, men kroppsmässigt blir hon inte äldre. Det är mörkt och läskigt. Daniel Alfredsson har vunnit fina priser för filmatiseringen av den här romanen och jag antar att jag måste se resultatet, men jag vet inte om jag vågar. Kanske om jag får hålla någon i handen?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Här händer inte mycket vill jag lova...
Det här med bloggande... Jag fattade inte vad det var, när det begav sig. Jag skyller på amningshjärna (inte för att jag hade någon, för hjä...
-
Bruno är nio år när hela hans värld vänds upp och ner. Hans pappa får en fin uniform, faktiskt mycket finare än många av de andra soldater...
-
To Kill a Mockingbird , Dödssynden i svensk översättning, var för mig inte på något sätt obekant, men däremot oläst. Jag har hört mycket o...
-
“Vad mullan än säger så finns det bara en synd, bara en. Och det är stöld. Alla andra synder är en variation av stöld. Förstår du?” “Nej, B...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar