Olof Helmersson frälste invånarna i Västerbottens inland under -50-talet och var ett namn alla var bekanta med. När han återvänder 50 år senare är det för att ta tillbaka allt han sagt och avkristna bygden, eftersom han kommit fram till att Gud inte finns. När han anländer är de flesta av de frälste redan döda och de få kvarlevande har redan avkristnat sig själva.
Församlingen består av två personer; den döende Gerda som är fullständigt övertygad om sanningen i frälsningen; hans, som det visar sig, dotter Marita, som han fått tillsammans med byns skönhet.
Där emellan följer samtal med olika karaktärer såsom Gideon, Stockholmaren, Ivar och Asta. Och så lokalredaktören som tagit det på sig att skriva om konungen Karl den femtonde som rörde sig i trakten när myrarna dikades ur.
Allvarligt och humoristiskt på samma gång. "Han hade även förlett dem alla att rösta på Folkpartiet" s. 202.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Här händer inte mycket vill jag lova...
Det här med bloggande... Jag fattade inte vad det var, när det begav sig. Jag skyller på amningshjärna (inte för att jag hade någon, för hjä...
-
Bruno är nio år när hela hans värld vänds upp och ner. Hans pappa får en fin uniform, faktiskt mycket finare än många av de andra soldater...
-
To Kill a Mockingbird , Dödssynden i svensk översättning, var för mig inte på något sätt obekant, men däremot oläst. Jag har hört mycket o...
-
“Vad mullan än säger så finns det bara en synd, bara en. Och det är stöld. Alla andra synder är en variation av stöld. Förstår du?” “Nej, B...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar