torsdag 24 juli 2014

Den osynlige mannen från Salem - Christoffer Carlsson

När svärmor och svärfar tar barnen läser mor en god bok. Gammalt djungelordspråk.

Den osynlige mannen från Salem får mig att tänka på Den vedervärdige mannen från Säffle. Det är något med titeln som gör att jag tänker Sjöwall/Wahlöö. Författarparet förnyade kriminalgenren och jag slås av tanken att Christoffer Carlsson också kommer att göra det. Hans detektiv Leo Junker är något helt nytt: visst är han singel och visst verkar hans relation med alkoholen ligga mer på minus än på plus, men här finns samtidigt något annat. Leo arbetar som internutredare och är således ingen klassisk polistyp. Han vet med sig att han inte är någon som drar snabba slutsatser där mer klassiska snutar tvärt om litar fullständigt på sina osvikliga instinkter. Det här gör att Leo blir intressant som person.

Romanen inleds med att ett mord har begåtts och det finns tydliga spår som leder till Leo. Ändå är det om Leo det handlar och mordet är något som läsaren ibland påminns om. Istället är det Salem, en hårt behandlad stadsdel med människor som är barn av sin omgivning, som står i centrum. Här förklaras hur en olycklig start i livet kan forma en människa så att konsekvenserna visar sig först flera år senare. Någon väljer att arbeta på ena sidan av lagen, medan de allra flesta väljer att jobba på den andra. Leo stöter ständigt på personer ur sitt förflutna. Alla har farit illa och alla bär med sig minnen av händelser som format dem. Någon av dessa personer är intresserad av att göra Leo illa, trots att så många år har förflutit.

Det är en svart samhällsbild som målas upp av ett Sverige som jag som läsare aldrig har stött på. Jag gillar't. Läsningen ger mig känslan av något smutsigt, en baksida som jag räknar med att polisen har koll på och styr upp. Naturligtvis är det inte så enkelt. Ingenting är så enkelt. Det är det som beskrivs så bra i den här boken.

Själva handlingen då? Jo, den är också bra. Nu har nästa del om Leo Junker kommit ut, Den fallande detektiven, dels som följetong i DN och dels som bok på Piratförlaget. Läsning som föder läslust känns helt okej just nu!

onsdag 23 juli 2014

Fablehaven, i skuggornas makt - Brandon Mull

I den tredje delen om Fablehaven, I skuggornas makt, ställs syskonen Seth och Kendra åter inför problem som uppstått i reservatet för magiska väsen som deras farmor och farfar är föreståndare för. Den här gången drabbas ljusa varelser av en sorts pest som förvandlar dem till onda skuggväsen. Det blir en kamp mellan gott och ont som tar syskonen på långa resor och otaliga sökuppdrag efter hemliga föremål. De kan inte vara säker på vem som är vän eller fiende och till exempel Sfinxen är lika gåtfull som han alltid är och har varit, oavsett i vilken berättelse han dyker upp i.

Nog är det spännande och nog är det händelserikt, men samtidigt känner både jag och snart-tioåringen att vi har gjort vårt när det gäller att läsa den här bokserien tillsammans. Kapitlen är lite för långa och beskrivningarna likaså. Samtidigt vill vi veta hur det ska gå och det finns några böcker kvar att läsa, men dem får vi ta oss an var för sig.

Nora Roberts - Ögonblick att minnas och Den lyckligaste dagen


 Del tre och avslutande del fyra av serien om kvinnorna som tillsammans driver bröllopsagenturen I nöd och lust. I den tredje delen, Ögonblick att minnas, är det Laurel, konditorn, som får ihop det med bästa väninnans bror. Enkelt uttryckt kan man väl säga att Roberts vid det här laget har ett recept som fungerar för att få till det för alla inblandade. Lite snyggt är det att hon i en bok presenterar någonting som tillåts utvecklas i kommande böcker. I övrigt är det som om den ena boken är skriven enligt en schablon som i tryck efter tryck är upplagd på precis samma sätt som den förra. Det är samtidigt det som läsaren av en sådan här bok vill ha: en självständig kvinna, duktig på sitt yrke och som med stolthet utför det, en man som är känslig och imponerad, ett gräl efter 2/3 som får en hjärtknipande upplösning i sista tredjedelen.

Vill man, vilket jag gör, läser man en sådan här bok på under tre timmar, eftersom det finns mycket att hoppa över. I den sista delen, Den lyckligaste dagen, är det den sista "spinstern", Parker som ska gängas och vem passar bättre än den valkige och rättframme bilmekanikern Malcolm.

Rappt och ganska underhållande, mer än väl passande en sommar som visar sig från sin absolut varmaste sida.

tisdag 8 juli 2014

Spår - Lena Sundström

Lena Sundströms Spår definieras som en dokumentär thriller. Här får läsaren möta Fredrik Laurin, Joachim Dyfvenmark och Sven Bergman, utredande journalister på Kalla fakta. Deras arbete börjar med en liten notis i DN om två avvisade flyktingar från Egypten. Det uppstår en gnagande känsla av att allt inte gått rätt till och om det är någonting en journalist ska gå efter så är det den där magkänslan.

Snabbt rullas det ena frågetecknet efter det andra upp: Vad hade egyptiska säkerhetspersonalen gjort på Bromma den 18/12 2001? Det fanns ingen egyptisk begäran om utlämning av de båda männen hos Regeringskansliet för regeringsbesluten om avvisning i december 2001. När ansvariga personer ställs till svar duckar de - Göran Persson, Thomas Bodström, Anna Lindh, Hjelm-Wallén... De menar att det fanns "allvarliga anklagelser" mot de båda männen, men att det inte fanns möjlighet att pröva dem i Sverige, utan bara i Egypten, där de hade begått sina brott. Indikationerna bestod mest i medlemskap i organisationer samt att de hade många kontakter. Detta är inte straffbart i sig, så de hanterades som asylärenden istället. I Egypten var de dömda i sin frånvaro och nekades rättegång den första tiden som fängslade. Då spelade det visst mindre roll för de svenska politikerna att de avvisade, Alzery och Agiza, hade lämnat de aktuella organisationerna eftersom de aktivt tog avstånd från allt våld.

I Mubaraks Egypten väntar systematisk tortyr och förnedring. Detta började i och för sig redan på svensk mark, på Bromma flygplats av egyptisk personal, av svenska SÄPO och av CIA-agenter. Agiza och Alzery blev avklädda, försedda med blöja, fick lugnande medel upptryckt i ändtarmen, fick ögonbindel och blev sedan fastspända utsträckta på golvet i planet under hela flygningen.

Detta är också en roman om hur världen förändrades efter 11 september, om hur USA utövade inflytande på resten av världen i sin kamp mot terrorism. Hellre för många och däribland oskyldiga än för få och skyldiga som går fria. Istället för att kalla tortyr illegal, olaglig, kallade man den extralegal: man bröt inte lagen - man stod utanför den. Och svenska politiker ställde upp.

Detta är också en roman om Sverige som rättsstat. Det visar sig i slutänden, efter åtta års idogt arbete, att männen Agiza och Alzery är oskyldiga. Den ene har fått uppehållstillstånd och återupprättelse, men inte den andre. De som borde stå till svars har lagt locket på och den nya regeringen ser till att locket förblir hermetiskt tillslutet. Visst är det spännande i sig att läsa om planespotters som kartlägger CIA:s aktioner världen över, om hur journalisterna blir skuggade i Kairo, om hur familjerna till de utvisade männen lever i ständig rädsla och oro... Men mest skrämmande är hur Sverige vek sig för en främmande makt, trots att man var väl medveten om att fångarna skulle torteras i samma stund de nådde egyptisk mark.

Lena Sundström presenterar tung journalistik på ett anmärkningsvärt lättillgängligt sätt. Nu har boken också kommit ut i pocket, så köp den, läs den, reagera och agera.

måndag 7 juli 2014

Doktor Sömn - Stephen King

Danny Torrence har blivit vuxen och kallas nu för Dan. Borta är den lille pojken som nästan blev dödad av sin far Jack på The Overlook Hotel. Japp. Doktor Sömn är fortsättningen The Shining, eller Varsel, som den hette på svenska. Det är hundra år sedan jag läste den förra och tjugo år sedan jag såg Kubricks filmatisering - båda gjorde att jag sket knäck i spiral, men sorgligt nog är det bara filmatiseringen jag minns. Det är väl Jack Nicholson som rår för det, men jag är knappast ensam om detta.

Precis som Jack har Dan stora alkoholproblem och han är sannerligen ingen sympatisk person. Han stjäl av en socialt utslagen kvinna som bor fattigt tillsammans med en misshandlad tvåårig son, en syn som kommer att förfölja honom under hela livet. När Dan sätter sig på en buss utan att riktigt veta vart han är på väg har han nått sitt eget personliga bottenrekord. När han så hamnar i New Hampshire blir han emottagen av ett par välmenande människor som ställer krav på honom och som ser till att han börjar gå på AA-möten. Dan är skeptisk och vet att hans alkoholdemoner inte är färdiga med att hemsöka honom. Han får dessutom ständiga påhälsningar av icke levande varelser, spökisar som hans yngre jag kallade dem på Overlook Hotel, men han har också fått verktyg av sin gamle lärare Richard Hallroan så att han kan låsa in demoner i sitt huvud för att tillfälligt oskadliggöra dem. Det ska visa sig vara praktiskt på mer än ett sätt.

Samtidigt som Dan nyktrar till och vägleds enligt tolvstegsprogrammet av Casey K träffar han också läkaren John Daltonoch tågföraren Billy. Sina förmågor, eller skimret, har Danny kvar och trevar sig försiktigt fram till ett sätt att använda dem. Han kan hjälpa andra, både genom att se när de behöver uppsöka läkare och genom att kunna hjälpa döende personer till andra sidan, därav namnet doktor Sömn. Hans arbete på Hospiset går i mångt och mycket ut på detta, vilket alla runt omkring honom förstår och tycks acceptera, och till sin hjälp har han en osjälvständig katt, Azreel, till hjälp.

Ungefär samtidigt som Dan nyktrar till föds en liten flicka några mil bort, Abra. Redan i tvåmånadersåldern tar hon kontakt med Dan, som inte förstår varför han skriver hennes namn i sin AA-bok. Medan hon växer upp tar hon kontakt med Dan genom Tony, det alternativa jag som hjälpte honom själv på Overlook Hotel när han var hotad av sin far.

Om alkoholismen är det inre hotet så är Den Sanna Knuten, ett fanatiskt kringresande folk som inte längre är människor, det yttre hotet. De livnär sig på skimret från barn som Abra. Dan klarade sig från dessa utsugare när han var liten, men Abras skimmer är så mycket starkare och nu svävar hon i stor fara. De är både skrämmande och underhållande, de här karaktärerna. De ser ut som pensionärer och åker omkring i stora Winnebagos. Barn försvinner, men ingen misstänker semestrande människor som har alla papper som stämmer. "Det finns inga sammanträffanden" upprepar Dan gång på gång i boken. Att han träffar Abra, att han hamnar i New Hampshire, att han måste bli hennes handledare och - att jakten leder honom tillbaka till Overlook Hotel.

Det är spännande! Inte så att jag skiter knäck i spiral, men i alla fall så pass att jag är glad över att maken inte jobbar natt. Ondskan beskrivs på ett sätt som gör att obehaget kommer krypande, först långsamt och sedan så att det hugger till helt oväntat. Ändå är det lika spännande att följa Dans kamp mot alkoholbegäret. Detta är samtidigt en roman som ger inblick i AA-rörelsen, tolvstegsprogrammet och vad en alkoholist lever med. Jag vet inte vad jag tycker är bäst. Kanske båda?

Doktor Sömn är oväntat läsvärd och flirtar med andra böcker, både av King själv och av andra (50 nyanser och Twilight").

tisdag 1 juli 2014

Personer du kanske känner - Jay Asher & Carolyn Mackler


Året är 1996 och Emma och Josh är och har alltid varit bästa kompisar. När berättelsen tar sin början är dock deras relation inte den bästa, eftersom Josh ett halvår tidigare försökt kyssa Emma. Man behöver inte ens läsa mellan raderna för att förstå att hon inte besvarade kyssen eller hans känslor. "Det är komplicerat", som Facebookstatusen lyder. Och det är på Facebook det börjar. Det är mitten på 1990-talet och Internet är nytt. Det är så nytt att det är modemuppkoppling och irriterade föräldrar som vill ha en fungerande telefonlinje. Emma har fått en ny dator av sin frånvarande pappa och när Josh installerar en CD-rom åt henne poppar ett okänt fenomen upp på Emmas skärm. Det kallas Facebook (och är inte uppfunnet ännu). Först tror både Emma och Josh att det är någon som skämtar med dem, för de kan se sig själva om femton år och läsa sig till hur livet efter college och universitet blev. Josh blir glatt överraskad medan Emma förfasas över vad som väntar. 


Snart upptäcker Emma att hon kan ändra sin framtid genom att ändra på vissa val och planer. När hon har gjort det går hon in på Facebook igen och kontrollerar hur ringarna på vattnet har påverkat hennes framtida jag och hon blir som besatt. Josh stör sig på att hennes val även påverkar henne och försöker få henne att sluta. 
Josh och Emma får en chans att på sätt och vis besöka sig själva i framtiden, vilket också får dem att ställa sig frågan vilka de är i nutiden. Om man ska leta efter någon sensmoral kan den ganska enkelt sägas vara att du ska leva i nuet och att det inte är helt fel att logga ut för att inte livet ska gå dig förbi.

Roligt i igenkänningens anda blir det också, när Emma läser om SMS som hennes framtida jag har skickat från bilen och hon häpnar över att hon uppenbarligen har dator i bilen. De undrar också över vad en iPad är och gläds över att det kommer två uppföljare till Toy Story.

Det här är en smårolig berättelse om en framtid som läsaren är mitt uppe i sedd ur ett perspektiv innan datoranvändandet exploderade. Mycket tänkvärt.

Här händer inte mycket vill jag lova...

Det här med bloggande... Jag fattade inte vad det var, när det begav sig. Jag skyller på amningshjärna (inte för att jag hade någon, för hjä...