Evert Grens utreder mordet på en kvinna som hittas död i kulverten på ett sjukhus. Spåren leder till hemlösa personer som bor i utrymmen under Stockholms stad. På det personlinga planet blir Everts relation till Annie framlagd och alla frågetecken rätas ut, på ett definitivt sätt. Samtidigt blir Mariana Hermanson ansvarig för sin första utredning som gäller 43 övergivna barn från Rumänien (?) och som dumpats mitt i staden.Vid författarbedöket Roslund och Hellström gjorde på Krokodil i Piteå i oktober 2007 berättade de att de medvetet använt barnen från öststaten som referensgrupp. Dessa hemlösa känner vi till och erkänner att de existerar, men ingen vill erkänna att Sverige har "egna" hemlösa.
Citat från tonåring i början av boken: "Det värsta är inte att vara hemifrån, utan att ingen letar efter en." Svenska staten erkänner inte att det finns hemlösa barn, eftersom föräldrarna ofta har bostäder. Även om barnen inte har bostäder så är de inte hemlösa, eftersom föräldrarna fortfarande har ansvaret på papperet. Bedrövligt. Ödets ironi är dessutom att många hemlösa bor under jorden i utrymmen under en stor polisstation i Stockholm.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar