Garp och hans värld - John Irving

Det här är ett författande om författande, som protagonisten T.S. Garp skulle ha uttryckt det. John Irvings debutroman är inte lätt sak att sammanfatta, än mindre att sätta fingret på. Jag har tacksamt läst förordet av Caroline Hainer, eftersom detta ger mig en ingång i romanen och hjälper mig att hitta tonen och rösten i berättandet. Hainer avhandlar lustan, eller i viss fall de som vänder sig mot lustan. Det handlar om att bli galjonsfiguren för feminism, trots att någon själv inte anser sig vara det; det  handlar om trohet, men ännu mer om otrohet; om kärlek, svek och om att komma över livsavgörande tragedier. Ofta är det så roligt att jag skrattar, men tyvärr blir jag inte särskilt berörd.

T.S är Garps förnamn och de står för Technical Seargent efter hans pappa. Eftersom Garps mamma vill ha barn utan att leva tillsammans med någon man och eftersom hon inte är intresserad av sex annat än i avlingssyfte är Garps tillkomst något okonventionell. Samtidigt är varken kopulationen eller livet tillsammans med den excentriska mamman det märkligaste i den här romanen, utan anger bara tonen och inramningen.

Berättelser vävs in i beskrivningen av Garps värld, även om en mer passande titel kanske skulle vara mer lik originalets, Världen enligt Garp, för det här är en iakttagelse och en livsåskådning. Här presenteras Garps första novell i sin helhet och även de första två kapitlen i de två romaner som han sedan skriver. Efter öppningsscenerna får läsaren sedan ett sammandrag av handlingen och upplösningen i stort, samt läsarnas reaktioner och kommentarer.

Garp möter en massa människor som han tycker bra eller mindre bra om. Bland de märkligare hör Ellen Jamesarna: kvinnor som har skurit av sin egen tunga för att identifiera sig med och visa sitt stöd för den våldtagna flickan Ellen James. Garp möter så småningom Eller James i egen hög person, och adopterar henne - så mycket man kan göra det med någon som redan är myndig - och även flickan håller med honom om att hennes efterföljare inte hjälper hennes sak. Garp blir också bästa vän med quarterbacken Roberta, som innan sin könsoperation hette Robert. Garp gifter sig med sin ungdomskärlek Helen och är notoriskt otrogen mot henne, men faller avgrundsdjupt när han inser att hon också kan ha intressen vid sidan av honom. Lika mycket handlar det om Jenny, Garps mamma, och hennes bemötande av människor som befinner sig i nöd. Likt en ultramodern Florence Nightingale ser hon människans nöd och behov av omsorg där Garp mer krasst vill se till människans försök att dra fördel av situationen, men sent omsider har även han odlat en humanistisk grundinställning.

Märklig bok det här. Rolig? Jag vet inte. Underhållande? Mer än bitvis. Märklig? Alla gånger.