
Vad ska jag säga? Det är en Connelly. Svår att lägga ifrån sig, spännande och underhållande från första till sista kapitlet.
En del av läsupplevelsen, en ofrivillig sådan, var att jag studsade till flera gånger på grund av översättningen. De och dem, denna subjekts- och obejktsfråga som jag trodde att jag hade sett tillräckligt med galenskaper av på jobbet, dök upp som en ful vålnad titt som tätt. Nåja, i övrigt är det välskrivet och man får väl passa på att njuta av det då.
2 kommentarer:
Ja,ja Jag känner inte igen dig. DU har väl inte fel utan språkrådet, eller!!!!!!!!!!!!
olle
Jag förstår inte vad du menar, pappa. Jag är väl den första att erkänna när jag har fel?! Min yngste son måste ha fått all sin envishet från sin morfar, det är alldeles tydligt och klart.
Skicka en kommentar