torsdag 27 november 2014

Sonen - Jo Nesbø

Jo Nesbø är tillbaka med sin tolfte thriller och jösses vilken nivå den här killen har. Efter alla böcker med Harry Hole i huvudrollen kan man tänka sig att det är lätt att fastna i ett sätt att skriva, men nej då. Här är det nytt och fräscht, spännande på helt nya sätt och genomtänkt överraskande. 

Ta bara en sådan sak att jag som läsare får följa en massmördares hämndodyssé och fattar tycke för honom. Jag tycker att han är sympatisk och att han nog till viss del kan vara berättigad att handla som han gör. Lite psyko, jag vet. 

Sonny Lofthus rymmer från Norges säkraste fängelse efter att han får reda på nya omständigheter rörande faderns förmodade självmord. Sonny, som tidigare tagit på sig andras brott i betalning mot heroin, ställer till det både för sig själv och andra när han börjar ta tillbaka vittnesmål och - när han väl har rymt - börjar bestraffa dem som gjort ont mot honom och hans far. 

Samtidigt får läsaren också följa Simon Kefas, en till åren kommen polis som arbetat nära Sonnys pappa. Han följer Sonny tätt i spåren, tätt förföljd av sin nya partner Kari Adler. Korruptionen är lika vanlig på fängelset som i polishuset och hela romanen visar att det inte går att lita på någon. 

Läsvärd, alla 540 sidorna, även om rättningsnerven i mig kommer i gungning när det är några han/honom som är felaktiga samt detta förkastliga även fast! Sedan är det filmiskt beskrivit, något så in i norden. Det är inget som stör - tvärt om - men boken kommer att göra sig bra på bioduken. För visst måste den filmas? 

Bok och bild från förlaget

tisdag 4 november 2014

Gregor - de hemliga tecknen, av Suzanne Collins

Läsäventyret fortsätter. Gregor och Boots hälsar på i Underjord där deras mamma fortfarande är svag efter att ha drabbats av pesten. Hon är på bättringsvägen och alla i Underjord samlas för att fira Hazards födelsedag. Hemma i ovanjord finns Mrs Cormaci som tar hand om pappan och Lizzie, och jag har en bestämd känsla av att den damen inte riktigt är den hon utger sig för att vara. På ett bra sätt.

Det märks att bokserien börjar gå mot sitt slut. Handlingen blir mer intensiv, händelserna mer brutala och tempot skruvas upp. Det finns ingen direkt profetia att uppfylla den här gången, men stämningen är otäckare än någonsin. Barnen hör rykten om att råttorna, gnagarna, håller på att tvångsförflytta mössen, knaprarna. Det är bara det att de aldrig hörs av senare och när en av knaprarna söker upp Luxa och överräcker hennes tiara så är det ett direkt rop på hjälp. Mössen, som varit en viktig del av att Luxa överlevde i djungeln i förra boken, är hårt ansatta och barnen möter många faror i jakten på att rädda så många som möjligt av dem.

Spoilervarning: läs inte vidare om du inte vill veta vad som kommer att hända, men detta måste sägas: när barnen hinner ifatt råttorna och ser hur de behandlar mössen, bl.a. hur de föser flocken med möss mot en säker död vid foten av en vulkan, då är det inte svårt att göra kopplingen Andra Världskriget och nazisternas behandling av t.ex. romer och judar. De små mössen gasas ihjäl av de giftiga ångorna som pyser ut ur vulkanen och när de är döda fungerar den flytande lavan som en levande krematorieugn och mösskropparna brinner upp och alla spår suddas ut.

Det här är fantastiska böcker att läsa tillsammans med barnen. De är brutala, men samtidigt viktiga, roliga, spännande och utmanande. I skrivande stund har vi läst tre kapitel ur den avslutande, femte delen av Suzanne Collins serie och finalen ser ut att inte gå av för hackor!

Finns att köpa här! Bild lånad av förlaget.

Grunden Bois - Här är alla vinnare

Snacka om att det här är en motpol till det mesta vi läser om i världen idag. Vi måste lyfta de här viktiga, självklara värdena att alla...