Låt vargarna komma - Carol Rifka Brunt

Låt vargarna komma (Tell the Wolves I'm Home) handlar om June Elbus, fjorton år gammal och ensam i hela världen. Hon är ganska tråkig med föräldrar som båda är revisorer och med en syster som stjäl allt ljus från scenen där hon är med i olika teateruppsättningar. June är mer nörden som trivs för sig själv, som tackar nej till att shoppa med kamraterna och som hellre går ensam i skogen för att leka rollekar förlagda till medeltiden. Enda ljuset i hennes liv är morbrodern Finn som dessutom är hennes gudfar. Han favoriserar June tydligt framför hennes syster Greta, och trots att de tidigare har stått så nära varandra, blir de bara mer och mer elaka mot varandra och tar tydligt avstånd från allt de tidigare har delat.

På nyheterna talas det om aids. Året är 1987 och Reagan håller sitt första uttalande om sjukdomen som framför allt drabbar unga män. Man talar inte högt om homosexualiteten i sig, men det är underförstått. När Finns hälsa snabbt försämras förstår June att han är drabbad av den obotliga sjukdomen och hon tackar ja när Finn säger att han vill måla ett porträtt av June och Greta. Han hinner knappt färdigställa tavlan innan han avlider och sorgen blir nästan förlamande för June. Ändå är sorgen inte riktigt hennes egen, för både Greta och hennes mamma tycker att hon sörjer för hårt, för stort, för mycket. På begravningen pratar hennes förälder om någon som inte får komma dit och när June får syn på Tobey, som omnämns som Finns "specielle vän", förstår hon att det är mycket hon inte känner till om sin bortgångne morbror. När Tobey tar kontakt med henne och vill träffas tvekar hon, men går dit. Utifrån detta växer en mycket speciell vänskap fram och det är så plågsamt fint att det inte går att värja sig.

Jonas Gardell gjorde ett fantastiskt arbete med sin Torka aldrig tårar-svit. De böckerna öppnade mina ögon, inte bara för aidsdebatten utan också för förståelsen för ett samhälle som dels är skräckslaget och dels försöker skydda sig. "Man visste inte", sägs det. Man visste inte varifrån det kom, hur det skulle utvecklas, hur det kunde bromsas eller vilka vägar det kunde spridas. Människor, speciellt män, levde å ena sidan med samhällets ogillande blickar på sig eftersom de var homosexuella, men fick nu å andra sidan dessutom känna på föraktet, hånfullheten och ibland också "det är rätt åt dig"- kommentarer på grund av sitt leverne. Jag vet inte om jag hade tagit till mig berättelsen i Låt vargarna komma på samma sätt om jag inte hade haft Jonas Gardells böcker i bakhuvudet. Under läsningens gång har jag Benjamin och Rasmus som referenser och tänker på deras kärlek som hela tiden naggas i kanten av det obönhörliga lidande de tvingas leva med. Så är det för Finn och Tobey också, som ska leva med omvärldens oförståelse och dömande blickar. Då krävs det kanske att en fjortonårig flicka, som fortfarande har en öppenhet i sinnet kvar, kan göra skillnad inte bara i sitt eget liv.

Förutom den fina berättelsen finns här också sköna referenser till åttiotalskultur, med allt från musik, hår- och klädmode, tidningsskriverier och aktuella nyheter. Med tanke på att det här är Carol Rifka Brunts debutroman kan jag knappt vänta på att få läsa kommande böcker av henne.