Det är nästan omöjligt att se Daniel Radcliffe, oavsett sammanhang, utan att säga "Harry Potter" högt. När man väl har sagt det är man redo att gå vidare - till exempel när man ser honom i den här filmen, What If. Han är lite nördig, lite trevande och lite osäker på sina känslor. Så långt är inte skillnaden från Harry Potter särskilt stor, men det ordnar upp sig, mycket tack vare Zoe Kazan som i all enkelhet är storslagen.
De träffas på en fest, hon (Chantry) har redan pojkvän, han (Wallace) är en pojke som blir en vän. De tror att de ska kunna umgås utan att trassla till det och sedan trasslar de till det. Det är rappt, underhållande och mycket, mycket göllit. Klart sevärd och med garanterat feel good efteråt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
Bruno är nio år när hela hans värld vänds upp och ner. Hans pappa får en fin uniform, faktiskt mycket finare än många av de andra soldater... -
To Kill a Mockingbird , Dödssynden i svensk översättning, var för mig inte på något sätt obekant, men däremot oläst. Jag har hört mycket o... -
“Vad mullan än säger så finns det bara en synd, bara en. Och det är stöld. Alla andra synder är en variation av stöld. Förstår du?” “Nej, B...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar