Den femte vågen - Rick Yancey

Min man tycker att jag ska ta en vit vecka. Inte från alkohol då, utan från böcker. Det går inte. Jag är fast. Jag ska inte ens låtsas att jag kan sluta när jag vill. Drog, ditt namn är dystopi, särskilt när det gäller den här boken.

I Den femte vågen möter vi Cassie, eller Cassiopeia som hon egentligen heter, döpt efter stjärnbilden. Det finns all anledning att vända upp blicken mot skyn, eftersom ett rymdskepp och utomjordiska besökare har gett sig till känna och de är inte fredliga. Cassie har överlevt de fyra första attackerna som riktats mot jorden och uppräkningen är är fasansfull:

Den första vågen har gjort allt mörkt. Elektriciteten är utslagen och alla tidigare sätt att kommunicera har i ett enda slag upphört.

Den andra vågen överlevde bara den som hade tur. Den tredje överlevde bara den som hade otur. En svår pest drabbar befolkningen och minimerar den från nio miljarder till tre.

Den fjärde vågen gör att människorna inte kan lita på någon, speciellt inte på varandra. Det handlar lika mycket om psykologisk krigsföring som beväpnad och Cassie tvingas ta många svåra beslut på den väg som hon har lovat att hon ska gå. Hennes lillebror Sam blir bortförd av en grupp män som utger sig för att vara militärer och Cassie tvingas se honom åka iväg eftersom det verkar vara det enda rätta. Hon ger Sam ett löfte om att hon ska söka upp honom och det gör hon också, med fara för sitt eget liv.

Den fjärde vågen innebär att Cassie måste utgå från två regler: 1. Att skjuta först och fråga sedan. 2. Att leva ensam. Den andra regeln visar sig vara den svåraste att hålla, när hon efter att ha blivit skadad räddas och vårdas av en människa som hon vill lita på mer än någonting annat i världen. Ändå har hon en stickande känsla av att allt inte är vad det sägs vara.

Den femte vågen, den som läsaren får vara med Cassie när den uppdagas, den är allt både hon och läsaren fasar för att den ska vara, men jag kan varken avslöja den eller den fjärde vågen här. Boken måste läsas helt enkelt.

Den här boken ger mig mardrömmar, samtidigt som jag skrattar åt Cassies brutalt ironiska överlevnadsfilosofi. Den femte vågen är fantastisk och skrämmande, underhållande och varnande, men lika mycket är den en påminnelse om vad som är mänskligt och vad som utmärkande för mänskligheten. Kärleken, både mellan familjemedlemmar och mellan människor överhuvudtaget, kan vara mäktigare än alla utomjordiska bomber i universum.

Bok och bild från förlaget.