Gregor måste bara ner för ett rådsmöte. Det ska gå snabbt och han måste ta Boots med sig, för annars riskerar landet Regalia att råka ut för tråkigheter.
Nå, det går inte snabbt. Ingenting går som det ska, faktiskt, för Gregors mamma följer också med och senare visar det sig att de inte kan åka hem. När Gregor förstår att han i allra högsta grad är huvudperson i ytterligare en profetia sammanfaller det med att han får reda på att hans fladdermus Ares är svårt sjuk i en mystisk pest som inte går att bota. När även hans mamma insjuknar och riskerar att dö tvekar han inte, utan beger sig ut på sökandet efter boten.
För tioåringen är det här oerhört spännande och Suzanne Collins drar sig verkligen inte för att ha ihjäl sina karaktärer. Det är lite jobbigt, både för mig och sonen, men inte lika jobbigt som att inse att pesten är framtagen för att användas som en typ av biologiskt vapen i krigsföringen mot andra varelser - raser. Motsättningarna mellan de olika arterna och sättet de regerande, de människoliknande regalierna, håller andra - gnagare, råttor, möss, myror, i schack genom att skära av deras tillgångar till vatten och förnödenheter ger en samtidspolitisk kommentar som jag inte var riktigt beredd på.
Ett riktigt snyggt drag är de korta passagerna i varje bok som gör att Gregors förhållande med grannfrun Mrs Cormaci djupnar. Hon ställer frågor, hjälper honom, förstår att någonting pågår och hon menar väl. Det är mycket tack vare denna vänskapsväv som jag vill läsa de kommande delarna.
Nu är resten av bokserien beställd så att vi kan läsa om hur det går för Gregor. Det här är fantastiska högläsningsböcker, både för barn och vuxna.
Jag beställer böckerna från Glansholms: bra priser och överlägset bäst service.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Här händer inte mycket vill jag lova...
Det här med bloggande... Jag fattade inte vad det var, när det begav sig. Jag skyller på amningshjärna (inte för att jag hade någon, för hjä...
-
Bruno är nio år när hela hans värld vänds upp och ner. Hans pappa får en fin uniform, faktiskt mycket finare än många av de andra soldater...
-
To Kill a Mockingbird , Dödssynden i svensk översättning, var för mig inte på något sätt obekant, men däremot oläst. Jag har hört mycket o...
-
“Vad mullan än säger så finns det bara en synd, bara en. Och det är stöld. Alla andra synder är en variation av stöld. Förstår du?” “Nej, B...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar