tisdag 7 november 2017

Vego & Vin - Peter Streijffert

Vissa omständigheter gjorde att jag blev vegetarisk under ett år. Jag googlade och hade mig, men det slutade ändå med att jag lånade eller köpte böcker för att få inspiration. Just nu önskar jag att jag hade haft den här boken, Vego & Vin, när det begav sig, för det finns läskande, lockande och lysande recept att pröva på. Det blir inte sämre av att det finns förslag på viner till varje maträtt!

I Vego & Vin finns allt du behöver för att göra en trerättersmiddag (minst) med allt från festliga till vardagliga tillbehör. Jag fastnar genast för smårätterna (och varning: du kommer att vilja göra typ alla typer av chips som nämns) och efterrätterna, men samtidigt har det alltid varit varmrätterna som känts mest utmanande att hålla vegetariska.

Med sköna titlar som "Fejkad köttbit" får jag inspiration att göra annat än de där quinoabiffarna som jag har fastnat för (och som i sig är mycket goda) och "Hughs fyllda pumpa" bara måste jag pröva! Jag får lust att börja odla pumpor själv, men med tanke på att klimatet här uppe i det närmaste har varit arktiskt det senaste året lär det bli köpespumpa istället.

Något vi däremot har här, alldeles runt knuten och välbeväxt över hela delen som för sjuttio år sedan var gödselstack, är nässlor och nässelrisotto låter tillräckligt spännande för att till och med få min man att pröva sig på. Han lär skiva ner några bitar korv sin vana trogen, för han är av det släktet att han är övertygad om att han inte blir mätt utan kött. Samtidigt är det ju det som är grejen. Ja, du blir mätt på vegetariskt. Ja, det finns bara fördelar (faktiskt). Du måste inte byta ut hela din köttkost - men du kan ju faktiskt minska den.

Mellan de olika avsnitten skriver författaren själv om odlingar, om hur han är "sambovegetarian" och om vin. Bilderna är vackra, maten lockar och du lär dig något på köpet. Du kan till och med få recept på Bokashikompost för att underhålla din kompost!

Bok och bild från förlaget.

Inga kommentarer:

Här händer inte mycket vill jag lova...

Det här med bloggande... Jag fattade inte vad det var, när det begav sig. Jag skyller på amningshjärna (inte för att jag hade någon, för hjä...