Sexåriga Jamie leker med sin födelsedagspresent, en persedellåda med soldater och allehanda krigstillbehör, när en skugga faller över honom. Det är den unge pastorn Charles Daniel Jacobs som fått anställning i ortens lilla kyrka, men det är också en man som kommer att förändra livet inte bara för den unge Jamie. Det uppstår ett speciellt band mellan den unge pastorn och den lille pojken under en tid när det fortfarande inte fanns några misstankar mot att skicka ett litet barn med en kyrkans man och det uppstår inga situationer heller som kan misstas för någonting annat, men bara det att King nämner det - så där i förbigående - så får jag ändå onda aningar.
Det är en fantastisk pastor den lilla orten får, för alla unga kvinnor faller för honom och alla unga män blir hopplöst förälskade i hans söta fru. Deras lilla pojke vinner samtligas hjärta, trots att han är efterhängsen och måste underhållas under söndagsmötena. Allt är frid och fröjd på ett sätt som det måste vara: utopin fungerar under sjuttiotalet sidor innan helvetet kan braka loss. Pastor Jacobs experimenterar med elektricitet, inte bara i sina visuella predikningar, utan även på sin fritid i mer kontroversiella sammanhang och när Jamies bror Con tappar rösten söker de sig till pastorn för ett helande. Helad blir han och Guds ingripande är tydligt.
När Jacobs hustru och lille son dör i en bilolycka ställer sig pastorn i predikstolen för att hålla en skräckpredikan där han jämför tron på Gud med att teckna en försäkring hos ett stort bolag: bolaget/Gud lovar stort, men när katastrofen är ett faktum finns inget att hämta ut. Ett avskedande senare och ett avsked mellan pastorn och Jamie senare är uppbrottet totalt. Jacobs kallar Jamie för sin Alfa och Omega, men det är inte de enda bibliska referenserna som haglar i den här boken.
Jag, som har rötterna i tältmöten och märkliga människor som fått säga märkliga saker utan att någon kritiskt har ingripit, slukar innehållet i den här romanen ganska girigt. När läsaren får följa Jamie i trettioårsåldern är han avdankad musiker men framgångsrik heroinist - som det ofta är i Kings böcker: det finns ett beroende och på olika sätt handlar det om att övervinna det svaga köttet med en stark ande.
Vad händer med människan efter döden? Det är en av mänsklighetens största frågor och den besvarar King på sitt sätt genom att utgå från Lovecrafts rader "Det är ej död som för evigt vilar och i evigheten bryts även dödens pilar". Musikreferenserna haglar lika tätt som bibelcitaten och jag gillar't. Vilken berättare han är.
Bild lånad av förlaget.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar