fredag 11 augusti 2017

Min fantastiska väninna - Elena Ferrante

Som vanligt sist på bollen när det gäller sådana här böcker. Så fort någonting blir höjt till skyarna, så snart superlativen trängs och när kultursidorna i stora tidningar tävlar om att droppa ord som "utvecklingsroman" och "mästerverk" uppstår hos mig ett allvarligt läsmotstånd. Jag vet inte varför. I brist på annat plockade jag upp den här boken (för alla andra satt och rensade bär eller gjorde något annat som jag inte kände för att delta i) och började läsa. Och okej. Det här är bra. Eller kan man kalla det bra? Det är konst.

Romanserien (det här är första delen av tre) tar sin början i nutidens Turin. Elena Greco blir uppringd av Nino, hennes barndomskamrat Lilas osnutne son, som talar om att Lila är försvunnen. Han undrar om modern möjligtvis finns hos henne, men Elena är övertygad om att Lila aldrig skulle lämna Neapel. prologen heter "Att undanröja alla spår" och när det går upp för Elena att Lila nog försökt utplåna hela sitt liv blir hon arg. Hon sätter sig ner vid datorn och börjar skriva ner allt hon kommer ihåg från deras år tillsammans. Även om Lila tänker försvinna ut ur världen obemärkt så tänker Elena etsa henne fast med alla detaljer hon minns.

I efterkrigstidens Neapel är förhållandena svåra, särskilt i det område där Elena och Lila växer upp. Det är våldsamt, fattigt och alla personer för en närmast predestinerad tillvaro. Skomakarsöner hjälper sina fäder för att så småningom ta över i skomakarverkstaden. Flickorna går sina år i skola innan de hjälper sina mödrar i hemmet, i alla fall till dess de blir gamla nog att själva bli ansvariga för ett hem. Slakterierna går i arv från far till son och flickorna hjälper sina mödrar i hemmet, till dess de blir gamla nog att själva bli ansvariga för ett hem. Ja, ni fattar. Livet har sin gång.

Elena visar sig ha fallenhet för skolan och får bra betyg, men mot Lila står hon sig slätt, för Lila är både intelligent och begåvad. Mellan flickorna växer ett speciellt band fram och de både stöttar och tävlar mot varandra. Medan Elenas föräldrar blir övertalade att låta henne läsa vidare blir Lila bortgift vid sexton års ålder. Sedan utvecklas deras liv helt olika, samtidigt som läsaren förstår att de ändå är för evigt förbundna med varandra.

Bild lånad från förlagets hemsida.

Inga kommentarer:

Nej och åter nej - Nina Lykke

Månadens bokklubbsbok är Nej och åter nej , av Nina Lykke. Är den hysteriskt rolig? Ja. Är den svart och cynisk? O, ja. Är den ett lyckopi...