Sophie Kinsella har lagt sig till med ett koncept anar jag efter att ha läst två böcker av henne. Jag har inte läst En shopaholics bekännelser, men huvudpersonen i filmen uppför sig som sina bokmedsystrar (kanske helt fördomsfullt sagt av mig, eller så inte). En klantig och ganska rolig kvinna hamnar i en underlig situation, men hennes dolda eller kända talanger räddar henne ur knipan, ger henne ekonomiska framgångar och låter henne träffa en man med muskulösa underarmar klädd i slitna jeans och tight t-shirt.
I Karriär och Köksbesvär är scenariot detsamma.
Intro:
~Samantha är framgångsrik jurist, klantar sig (tror hon), mister jobbet, får genom underliga förvecklingar anställning som hushållerska hos ett sexsuktande engelskt par på landsbygden.
Arbetssituation:
~Kan ingenting om hushållsarbete. Hon kan inte koka vatten, kan inte starta en tvättmaskin och gummihandskar är mer främmande för henne än en korsning mellan en katt och en elefant.
~Hon har naturligtvis sönder en dyr vas som hon naturligtvis beställer en ny av.
Kärleksutveckling:
~Han har muskulösa armar som hon halvt om halvt svimmar vid åsynen av.
~Han bär slitna jeans som hon halvt om halvt svimmar vid åsynen av.
~Han odlar sin egen trädgård men är EGENTLIGEN universitetsutbildad naturvetare. But of course.
Händelseutveckling:
~Samantha påverkas till slut av ångor från kokt potatis, strykjärn och giftiga sprayer och inser att någonting inte är som det verkar.
~Hon är klantig i sina undersökningar, men lyckas ändå få upprättelse.
Förveckling, förveckling... Kärleken är hotad. Kärleken springer iväg. Kärleken åker tåg. Kärleken hoppar av tåg. Förveckling, förveckling, åsyn av varandra, puss puss, jag skulle aldrig kunna leva utan dig... Slut. Tack och lov. Ingen mer Kinsella för min del.
fredag 30 april 2010
torsdag 22 april 2010
Emmy Moréns dubbla liv - Barbara Voors
Om du som vuxen fick chansen att skriva brev till dig själv som 16-åring, vad skulle du skriva då? Vilka råd skulle du ge dig själv? Vilka insikter skulle du dela med dig av och vilka tankar skulle du behålla för dig själv?
Problemen som du har som tonåring är gigantiska, hur vardagliga och triviala de än är. Problemen du har som vuxen är också gigantiska, men du har lärt dig att tänka pragmatiskt och vet att du med förnuftet borde kunna greppa vissa undanglidande sanningar. Emmy Morén och Emmy Morén ställs precis inför detta när den unga flickan googlar sig själv och finner en skådespelerska i Stockholm med samma namn.
När resten av mailväxlingen rullas upp börjar en misstanke i huvudet, både mitt och en av Emmysarna, att ta form och snart besannas den. Språket är fantastiskt och Voors växlar skickligt mellan vuxet och tonårigt språkbruk utan att det blir så där patetiskt stilistiskt och överdrivet som det annars lätt kan bli. Jag köper inte alls brevformen, men har överseende med det eftersom båda Emmy är skrivande människor med anknytning till dramatiken. Det här är en fantastisk bok som i sin korthet förmedlar så mycket.
Emmy Moréns dubbla liv är Barbara Voors första ungdomsroman och den kom ut 16 april på Rabén och Sjögrens förlag.
Problemen som du har som tonåring är gigantiska, hur vardagliga och triviala de än är. Problemen du har som vuxen är också gigantiska, men du har lärt dig att tänka pragmatiskt och vet att du med förnuftet borde kunna greppa vissa undanglidande sanningar. Emmy Morén och Emmy Morén ställs precis inför detta när den unga flickan googlar sig själv och finner en skådespelerska i Stockholm med samma namn.
När resten av mailväxlingen rullas upp börjar en misstanke i huvudet, både mitt och en av Emmysarna, att ta form och snart besannas den. Språket är fantastiskt och Voors växlar skickligt mellan vuxet och tonårigt språkbruk utan att det blir så där patetiskt stilistiskt och överdrivet som det annars lätt kan bli. Jag köper inte alls brevformen, men har överseende med det eftersom båda Emmy är skrivande människor med anknytning till dramatiken. Det här är en fantastisk bok som i sin korthet förmedlar så mycket.
Emmy Moréns dubbla liv är Barbara Voors första ungdomsroman och den kom ut 16 april på Rabén och Sjögrens förlag.
fredag 9 april 2010
Mitt nya jag - Sophie Kinsella
Lexie är ute och svirar en lördagkväll med sina kompisar, men är inte riktigt på humör. Hennes pappa ska begravas dagen därpå och vännerna sjunger gamla discohits i bakgrunden. Det regnar och Lexie försöker desperat få tag på en taxi. I jakten på en sådan snubblar hon och faller.
När hon vaknar upp på sjukhuset - ett privat sådant - försöker hon komma ihåg vad som hänt och vet inte hur länge hon varit medvetslös. Bredvid henne ligger en exklusiv Luis Vitton-väska som hon inte vågar titta i.
Sedan presenteras chock efter chock: hon är gift med en armanireklamsnygg multimiljonär, hon har avancerat inom företaget hon jobbar för och blivit högt uppsatt chef, hon har förvandlats till ett svin och hennes gamla vänner vill inte ha med henne att göra, hennes lillasyster har utvecklats till en provocerande tonåring som snattar och lurar folk på pengar. Största överraskningen får hon när en annan attraktiv herre i hennes närhet avslöjar att de hade en affär.
Om man roas av hur en katt bland hermelinerna stöter ner dyra prydnadsföremål, att hon försöker spola ner dyra fiskar i en intelligent toalett och att hon tycker att det är sinnessjukt att inte äta choklad och kolhydrater så ska man läsa den här boken. Handlingen är tunn, så tunn att Libresse borde uppkalla en binda efter den, men ändå är boken underhållande.
När hon vaknar upp på sjukhuset - ett privat sådant - försöker hon komma ihåg vad som hänt och vet inte hur länge hon varit medvetslös. Bredvid henne ligger en exklusiv Luis Vitton-väska som hon inte vågar titta i.
Sedan presenteras chock efter chock: hon är gift med en armanireklamsnygg multimiljonär, hon har avancerat inom företaget hon jobbar för och blivit högt uppsatt chef, hon har förvandlats till ett svin och hennes gamla vänner vill inte ha med henne att göra, hennes lillasyster har utvecklats till en provocerande tonåring som snattar och lurar folk på pengar. Största överraskningen får hon när en annan attraktiv herre i hennes närhet avslöjar att de hade en affär.
Om man roas av hur en katt bland hermelinerna stöter ner dyra prydnadsföremål, att hon försöker spola ner dyra fiskar i en intelligent toalett och att hon tycker att det är sinnessjukt att inte äta choklad och kolhydrater så ska man läsa den här boken. Handlingen är tunn, så tunn att Libresse borde uppkalla en binda efter den, men ändå är boken underhållande.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Här händer inte mycket vill jag lova...
Det här med bloggande... Jag fattade inte vad det var, när det begav sig. Jag skyller på amningshjärna (inte för att jag hade någon, för hjä...
-
Bruno är nio år när hela hans värld vänds upp och ner. Hans pappa får en fin uniform, faktiskt mycket finare än många av de andra soldater...
-
To Kill a Mockingbird , Dödssynden i svensk översättning, var för mig inte på något sätt obekant, men däremot oläst. Jag har hört mycket o...
-
“Vad mullan än säger så finns det bara en synd, bara en. Och det är stöld. Alla andra synder är en variation av stöld. Förstår du?” “Nej, B...