måndag 20 juli 2015

Ödesgudinnan på Salong d'Amour - Anna Jansson

Anna Jansson är kanske mest känd för sina kriminalromaner och sanningen att säga har jag bara läst någon, eventuellt två. Jag blev så mättad på ond bråd död på svenska småorter med ensamstående poliser som inte utvecklas nämnvärt som personer.

Här presenteras någonting helt annat, även om många av komponenterna ovan fortfarande finns med: Angelica är ensamstående, hon bor på Gotland och det finns ett mysterium som måste redas ut. Lite grann kan hon också sägas vara en detektiv också, för hon tar reda på detaljer om olika människor som klipper sig på hennes salong och sedan parar hon ihop dem med andra som har samma mål och värderingar i livet. Det är ingen lätt sak. Ändå är det enklare för henne, trots att hon själv är singel. Hennes man Joakim har varit död sedan sju år tillbaka och någonstans finns väl tanken att det är dags att gå vidare. Så snart Angelica har tänkt den tanken möter hon en mörk främling med ett vackert leende och ingenting blir sig likt - bara inte på det sätt som hon tror.

Det finns många trådar i den här berättelsen: Angelicas salong finns till bl.a. tack vare lån hon har kunnat ta med hjälp av sina systrar som borgensmän. När lånet ska betalas tillbaka har Angelicas identitet blivit kapad och det är svårt att avgöra hur mycket mer kaparen har kommit över. Det finns en flaskpost som har kastats i vattnet och mejlen som kommer från den person som hittat flaskan ställer en fråga som inte har ett självklart svar. I salongen har Angelica unge Ricky som ska skolas in till att bli en självständig ung man som vet att föra sitt eget hushåll. I nästa stund har hon erbjudit sig att bli avlastningsperson åt väninnans lille, men överaktive, son. Ungdomar som mobbar varandra ska tas i upptuktande och någon är gravid.

Boken är full av roliga formuleringar och det är både fart och fläkt i berättandet. Jag roas också av att Anna Jansson flirtar med läsaren när hon skriver om den där gotländska kriminalromanförfattarinnan... Det är som när Tomas Bodström skriver om den där fotbollsspelande f.d. justitieministern. Väldigt mycket händer oerhört snabbt utan att det blir någon egentlig fördjupning. Jag får en känsla av att uppföljarna (?) kommer att låta alla karaktärer få sitt eget utrymme och ett personligt slut. Det är skön avkoppling med lättsam läsning och det fungerar för mig.

Inga kommentarer:

Nej och åter nej - Nina Lykke

Månadens bokklubbsbok är Nej och åter nej , av Nina Lykke. Är den hysteriskt rolig? Ja. Är den svart och cynisk? O, ja. Är den ett lyckopi...