torsdag 27 november 2014

Sonen - Jo Nesbø

Jo Nesbø är tillbaka med sin tolfte thriller och jösses vilken nivå den här killen har. Efter alla böcker med Harry Hole i huvudrollen kan man tänka sig att det är lätt att fastna i ett sätt att skriva, men nej då. Här är det nytt och fräscht, spännande på helt nya sätt och genomtänkt överraskande. 

Ta bara en sådan sak att jag som läsare får följa en massmördares hämndodyssé och fattar tycke för honom. Jag tycker att han är sympatisk och att han nog till viss del kan vara berättigad att handla som han gör. Lite psyko, jag vet. 

Sonny Lofthus rymmer från Norges säkraste fängelse efter att han får reda på nya omständigheter rörande faderns förmodade självmord. Sonny, som tidigare tagit på sig andras brott i betalning mot heroin, ställer till det både för sig själv och andra när han börjar ta tillbaka vittnesmål och - när han väl har rymt - börjar bestraffa dem som gjort ont mot honom och hans far. 

Samtidigt får läsaren också följa Simon Kefas, en till åren kommen polis som arbetat nära Sonnys pappa. Han följer Sonny tätt i spåren, tätt förföljd av sin nya partner Kari Adler. Korruptionen är lika vanlig på fängelset som i polishuset och hela romanen visar att det inte går att lita på någon. 

Läsvärd, alla 540 sidorna, även om rättningsnerven i mig kommer i gungning när det är några han/honom som är felaktiga samt detta förkastliga även fast! Sedan är det filmiskt beskrivit, något så in i norden. Det är inget som stör - tvärt om - men boken kommer att göra sig bra på bioduken. För visst måste den filmas? 

Bok och bild från förlaget

Inga kommentarer:

Frankenstein, eller den moderne Prometeus - Mary Shelley

Det är säkert tjugo år sedan jag läste Frankenstein första gången. Det är i år 200 år sedan den utkom första gången. Jag har precis läs...