onsdag 11 juni 2014

Gregor, dödens labyrint - Suzanne Collins

Senaste högläsningsboken som kan läggas till handlingarna: Gregor - Dödens labyrint. Den här boken är den andra i krönikan om Underjord, skriven av Suzanne Collins som också är författare till Hungerspelen.

Sonen, som fyller tio i november, kan läsa på egen hand alldeles utmärkt, men som tur är tycker både han och jag att högläsning är det perfekta sättet att avsluta en kväll på. Under utlandsresan läste han lite själv (100 sidor i ett stycke) så det blev svårt för mig att läsa ikapp innan vi skulle fortsätta vår gemensamma resa till Underjord.

Förra boken, Gregor från Ovanjord, slutade med att Gregor fick höra att han fanns omnämnd i en annan profetia och nu får vi veta hur det gick. Gregor och Boots åker pulka i en park när Boots plötsligt är försvunnen. Gregor förstår snart vad som har hänt och hittar en port till underjord. Väl där får han höra Profetian om Bane, där det också framgår att Boots svävar i stor fara. Gregor vet vad han måste göra och packar sådant som han tror att han kommer att behöva.

Med sig på resan har han bl.a. Boots, Luxa, Mareth och den edsvurne Ares. Nya bekantskaper är Howard och Nerissa, som båda är kusiner både med Luxa och Henry. Här presenteras alla möjligheter för fullskaliga konflikter eftersom Henrys död och tronföljden står i fokus. Suzanne Collins tar sig tid att låta Gregor och Howard tassa runt varandra för att känna den andre på pulsen, vilket gör att jag som läsare också undrar vem som är ond och vem som är god. Det är dock inte så enkelt och även detta är ett genidrag av Collins. Det blir intressant och helt oförutsägbart.

Profetian är svårtolkad och klarnar allt eftersom för Gregor. Han blir också överraskad själv och för många filosofiska resonemang med Underjordsäldsten Vikus. Nerissa är en typ av Cassandra-sierska som kan få föraningar om vad som kommer att hända i framtiden. Problemet är att ingen tar henne på allvar eller tror på henne. Gregor utvecklas mycket, inte minst när det visar sig att han är en bärsärk: en krigare med speciella egenskaper som aktiveras när han har ett svärd i handen. Det här bådar mycket gott inför framtiden!

Det var det här med cliffhangers igen då. En varning borde utfärdas på baksidan. Många kapitel avslutas med att vi bara måste läsa vidare, trots att timmen är sen. Sonen har varit riktigt, riktigt sur på mig när jag har sagt att vi måste sluta. När han så har lagt sig har jag läst vidare tyst för mig själv, bara för att få nyfikenheten stillad.

Första boken köpte vi, andra lånade vi på bibblan och nu tror jag att jag måste gå till bokaffären och köpa samtliga böcker. Jag tycker att de är fantastiska: syskonkärleken, spänningen, talande kryp och föräldrar som bara traskar omkring i periferin... Böckerna är enkla att läsa högt, kapitlen är lagom långa och både föräldrar och barn fångas av äventyret.

Inga kommentarer:

Frankenstein, eller den moderne Prometeus - Mary Shelley

Det är säkert tjugo år sedan jag läste Frankenstein första gången. Det är i år 200 år sedan den utkom första gången. Jag har precis läs...