onsdag 3 april 2013

Jane Eyre som serieklassiker - Charlotte Brontës roman i nytappning

Jag har haft svårt bestämma mig för vad jag tycker om serieromaner och jag kan inte säga att jag har kunnat bestämma mig ännu. Jag har läst Jane Eyre som serieklassiker och tycker att själva läsupplevelsen är fantastisk. Historien behöver knappast presenteras, utan för mig är det bilderna som är själva grejen. 

För den trogna Brontë-följaren finns det knappt en filmatisering av den här boken som man inte har sett. Jag tycker att den här serieromanens Rochester påminner om Timothy Dalton och hjältinnan Jane ser ut som Charlotte Gainsbourg. Det bästa av två filmatiseringar alltså.      

Det är originalhistorien i sin korthet naturligtvis. Tiden hemma hos den sadistiska mostern, tiden på flickskolan, den trevande karriären som guvernant och sedan mötet med Mr Rochester. Den galna kvinnan på vinden och de vindpinade hedarna - allt finns med. 

Jag funderar ibland över vem som läser sådana här böcker och förvånas lite när jag ser åldersindikationen på klassificeringen: 12-15 år. Kanske är det alldeles lysande att rikta sig till läsare i den här åldern som känner nyfikenhet gällande en sådan här omtalad klassiker? Du får huvuddragen presenterat med uttrycksfulla bilder som även ger fina beskrivningar av tidstypiska miljöer. 

Serieromanen är klart läsvärd och både vacker och uttrycksfull. 

Inga kommentarer:

Här händer inte mycket vill jag lova...

Det här med bloggande... Jag fattade inte vad det var, när det begav sig. Jag skyller på amningshjärna (inte för att jag hade någon, för hjä...