Hustrun handlar om Jodi och Todd, vilka kommer till tals i vartannat kapitel och som berättar sina versioner av hur det är att leva i ett mångårigt förhållande tillsammans med den andre. Todd behöver bekräftelse och Jodi låter honom få det från andra kvinnor, underförstått att det sköts snyggt. De har det ändå riktigt trevligt tillsammans och är måna om middagar, promenader och att berätta för varandra om hur dagen har varit. Den regelrätta passionen som tydligt fanns där i början av förhållandet har mattats av och en brännande punkt är bland annat att Todd har friat flera gånger under deras första tid tillsammans, men Jodi svarade aldrig ja.
När äktenskapet börjar knaka går det upp för Jodi att hon inte har någonting kvar om Todd bestämmer sig för att lämna henne, just eftersom de aldrig gifte sig. Hon har aldrig varit rädd för att han verkligen ska lämna henne, men när den mycket unga Natasha plötsligt finns med i bilden och är redo att ge Todd allt han behöver, måste Jodi skrida till handling och det finns egentligen ingen gräns som hon inte är redo att korsa.
Hustrun är en riktigt intressant berättelse, men jag läste en sådan träffande beskrivning av den som löd ungefär så här: "jag kunde knappt lägga den ifrån mig, men skulle samtidigt aldrig rekommendera den åt mina vänner". Lite så är det, men jag rekommenderar den ändå. Det är någonting med psykologin och funktionerna i människans hjärna som lockar mig i den här boken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar