onsdag 11 juli 2012

Matchad - Ally Condie

Man ska inte döma boken efter omslaget, eller så är det just det man ska göra. Det här omslaget är riktigt briljant. För att få veta varför måste du läsa boken, men titeln, bubblan och färgerna speglar innehållet på ett alldeles lysande sätt.

Cassia är sjutton år, vilket enligt mig är den optimala åldern att sätta på en karaktär. Senare delen av tonåren, strax innan myndighetsåldern... Magisk ålder, helt enkelt. Vid sjutton års ålder närvarar alla ungdomar vid en matchningsceremoni som Samfundet anordnar. Där får sjuttonåringarna reda på vilken person de ska gifta sig med och senare skaffa barn tillsammans med. Denna händelse emotses med glädje och spänning av alla, eftersom allt är statistiskt uträknat; din match är den optimala partnern för att avkomman ska bli frisk och stark. När Cassia blir matchad blir resultatet inte riktigt vad hon har tänkt sig. När hon sedan ska få ta reda på mer om sin partner väntar nästa överraskning. Samfundet - som aldrig gör fel - måste agera och Cassia börjar förstå att allt inte är som det ser ut att vara.

 Jag trodde inte att jag var så där jätteförtjust i dystopier, men de är ju ruggigt intressanta. Den här är ruggigt intressant på sitt eget sätt. Som läsare får man inga långa beskrivningar av framtidssamhället i detalj, utan Cassia lever sitt liv som vilken annan framtidstonåring som helst och genom hennes ögon får man små pusselbitar som talar om hur samhället fungerar. Hon som tidigare varit den perfekta medborgaren fylls av uppror och man följer med spänning hur trycket i hennes inre byggs upp.

Kärlek och uppror presenteras i en skön blandning i Matchad och författaren har vävt in det västerländska kulturarvet, eller snarare bristen på det, på ett alldeles lysande sätt. Det här tycker jag om!

Bok och bild från förlaget.

2 kommentarer:

Bokälskarinnan sa...

Blir mer och mer sugen på att läsa denna bok:)

M sa...

Ja, läs den!

Här händer inte mycket vill jag lova...

Det här med bloggande... Jag fattade inte vad det var, när det begav sig. Jag skyller på amningshjärna (inte för att jag hade någon, för hjä...