torsdag 6 november 2008

En plats i solen - Liza Marklund

Det verkar vara ett populärt litterärt grepp att låta två historier berättas parallellt, en som utspelas en generation tillbaka och en som utspelar sig i nutid, och som sedan går upp i varandra i slutet när allt är klarlagt. Camilla Läckberg, Arnaldur Indridasson och nu Liza Marklund.

Annika Bengtzon skriver om en familj som gasats ihjäl nere på spanska solkusten och snubblar av en händelse in på både två och tre sidospår. Det handlar om familjer hon tidigare skrivit om, om Kattungen som bränt ner hennes hus och om knarkmaffian som tvättar pengar nere i Spanien. Mitt i allt detta kämpar Annika mot motsättningar på jobbet och att få vardagslivet med barn och separerad make att fungera.

Jag har inte läst mycket av Liza Marklund och har väl egentligen inte varit överförtjust när jag läst någon av de tidigare romanerna, men här är det ändå lite mer av allting: lite mer spänning, lite mer finesser i berättelse och överraskningsmoment och lite mer beskrivande svep. Helt okej, faktiskt.

Inga kommentarer:

Här händer inte mycket vill jag lova...

Det här med bloggande... Jag fattade inte vad det var, när det begav sig. Jag skyller på amningshjärna (inte för att jag hade någon, för hjä...