lördag 14 maj 2011

Kalsongkatastrof och drakträning

Jag varvar läsning av elevarbeten med högläsning i sängen med sexåringen. Nu senast har vi avhandlat Kalsongkatastrofen, av Ingelin Angerborn. En luttrad läsare förstår efter att ha läst första kapitlet hur det kommer att sluta, men vägen dit, som läsningen alltså leder till, är riktigt rolig. Det ska bli julklappsbyte i Vikings klass och han vill ge någonting riktigt fint till Meltem, tjejen han vill krama. Problemet är bara att Meltem inte så gärna vill krama honom. Problemet är också att han bara har sexton kronor. Ett annat problem är att Viking och hans två polare Vilma och Viktor har handlat på samma affär och fått sina julklappar inslagna med samma omslagspapper. Vilma har köpt kalsonger till sin pappa... En van mysterielösare kanske kan ana vad som kommer att ligga i Meltems paket, men min sexåring hade ingen aning. Uttrycket i hans ansikte när han förstod vad som hade hänt var oslagbart.


Nu läser vi om Hicke, böckerna som filmen Draktränaren (mycket löst) bygger på. I den första boken, Hur du tränar din drake, får vi möta Hicke när han ska bege sig in i en liten grotta som inhyser tusentals drakungar. Där ska han välja sig en och ta sig ut helskinnad. Ingen tror på hans förmågor, allra minst Hicke själv. Snacka om underdog när vi talar om den här killen. Den här boken är också rätt rolig, även om den känns lite skrikig. Det i sig är kanske inte så konstigt, eftersom de fullvuxna vikingarna runt Hicke talar med lika hög decibel som de är tunga.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Hej Maria!
Läste om en bok alldeles nyss och gick hit för att se om du redan läst den. "Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag" heter den. Bekant? // Frida Sö

M sa...

Jag har inte läst den, men har den på min "att läsa"-lista. Den verkar jättebra och har ju blivit mäkta uppmärksammad i alla dagblad. Det känns som om det skulle vara en bra bokklubbsbok. Säg till om du har läst den så jag får ett expertutlåtande!

Här händer inte mycket vill jag lova...

Det här med bloggande... Jag fattade inte vad det var, när det begav sig. Jag skyller på amningshjärna (inte för att jag hade någon, för hjä...